Kategoriarkiv: Vänortsgatan

Nu har jag fyllt på svartpeppar i pepparkvarnen

Rubriken låter kanske inte så märkvärdig, ”jag har fyllt på svartpeppar i pepperkvarnen” – vad är det för snömos? Men detta är ett stort steg för mig. Jag har påbörjat arbetet med att återta min lägenhet. Det är nu många år sedan Skanska tvingade mig därifrån. Under åren som gått har jag varit där på tillfälliga besök för att hämta och lämna saker. Sakta har mitt hem förfallit, växter har dött och fönsterrutorna har grott igen. Varje gång jag kommit dit har jag påmints om alla livsdrömmar som Skanska krossade. Åren som stals får jag aldrig tillbaka men nu försöker jag flytta hem igen och återuppta mitt liv!

sv molndal-0423

Hur går det med boken? Jo jag har tänkt mycket på den och jag har en helt ny plan för att maximera genomslaget. Återkommer till denna i ett eget inlägg!

Detta är vad som händer om man bygger hus på en hundrastgård

Folklivsforskare, arkeologer och andra antikintresserade kanske minns att det en gång i tiden fanns en centralt belägen hundrastgård i Mölndal.

Om fenomenet hundrastgård är obekant så är det en inhägnad gräsplätt där mattar och hussar kan släppa sina hundar fritt. Hundarna kan sedan rusa runt utan att mattarna behöver slita på sina leder. Rastgårdarna utnyttjas kanske mest av pensionärer och hunddagis men de har sina poänger.

Den Mölndalska hundrastgården låg precis vid hundmotorvägen upp mot Bifrost och Safjället (en del av hundrastgården skymtar på den nedersta bilden). Just den gångvägen är ett av de stråk som är så trafikerade av hundar att kommunen hängt upp gratis hundpåsar samt satt sopkorgarna extra tätt. (Underhållet av dem verkar dock lite eftersatt).

Hundrastgården revs av Skanska

Hundrastgården har idag ersatts med hus (klicka på länken för att se hur det såg ut när den revs). Husen är visserligen uppförda i världshistoriens långsammaste bygge (i jämförelse restes pyramiderna och kinesiska muren på en kaffekvart) men Skanska höll faktiskt inte på så länge att varenda hund i hela Mölndal dog ut. Kort sagt finns det hundar kvar.

Vad tror ni att de kissar någonstans idag?

Rasta gärna hunden här!

Jo hundarna pinkar givetvis längs hundmotorvägen! Den har visserligen flyttats en bit i sidled men det är fortfarande där alla hussar och mattar går. Var ska de annars ta vägen?

Ska hundarna flyga i luften på sträckan förbi Skanskas hus? Någon verkar tro på den idén och denna någon har köpt storpack av Rasta gärna hunden här! -skyltar.

Jag har förstås ett alternativt förslag till flygandet; riv de anskrämliga skokartongerna (aka de av Skanska byggda husen) och återställ området till ursprungligt skick komplett med hundrastgård.

PS! Flyttar man in i ett hus vid en hundrastplats får man nog gilla läget. Hundarna var faktiskt här först.

Räknar på Skanskas ersättning i bil(ar)

Igår satt jag inte och stirrade på en grävskopa, funderade över hur mycket oväsen en sådan kan skapa eller hetsade upp mig över att den förstörde min arbetsdag. En god vän skulle på bilutflykt till Oslo så jag följde med som passagerare.

Större delen av resan dit och en bra bit hem satt jag och knapprade på datorn. Jag skrapade ihop fyra debiterbara timmar under dagen, jag skulle fått ihop fler om jag hade haft en dator med bättre batteri eller längre lunchpaus vid en elkontakt. Fyra är ändå fyra mer än dagen innan när jag försökte jobba i Skanskaland.

Arbetsplats bil

Lite matte

Så här på morgonkvisten medan jag väntade på att de skulle dra igång igen maskineriet igen började jag på en liten sammanställning.

Igår svor jag i diverse sociala medier över att jag pga grävskopan förlorade tre timmar i arbetsintäkter i onsdags för det var vad jag hade tänkt jobba just den dagen. Normalt brukar jag förstås jobba betydligt fler. Tror inte att jag ska berätta hur många. Men låt oss säga att en normal arbetsdag är åtta timmar. Det blir 8000 kr plus moms per dag i förlorade arbetsintäkter.

Tyvärr är de förlorade arbetsintäkterna bara toppen av isberget. De allvarliga effekterna är inte lika enkla att sätta en prislapp på. Vad är det värt i pengar att förvandlas från glad, social och produktiv till grinig, förbannad gnällspik med huvudvärk? Lägg till alla vetenskapliga skrifter som hittar samband mellan buller och avkortat liv. Vägen går från buller som personer själva inte kan kontrollera till stress som i sin tur kan leda till alla typer av långsiktiga konsekvenser.

Fy fan vad deppad jag blir bara av att skriva den biten. Men låt oss säga 2 000 kr per dag för de effekterna. Det känns lite fjuttigt faktiskt men jag försöker vara generös.

Jag har tappat räkningen på hur länge Skanska har hållit på, en följare föreslog att jag skulle lägga beslag på namnet 10000Skanska.se för Mina 1000 dagar med Skanska verkar inte räcka

8000 + 2000 = 10000 gånger 1000 dagar blir 10 miljoner. Jag var förstås inte ensam drabbad av Skanskas senaste bygge så det blir ju en nätt summa de ska ut med. Faktiskt blir det omöjligt att bygga nya hus om de som drabbas av bygget ska kompenseras ekonomiskt efteråt. Därför borde Skanska ha gjort rätt från början.

Eftersom de inte gjorde det emotser jag mina 10 millar. Det räcker till att köpa typ 20 Tesla. Såg många sådana i Oslo igår.

Vigelandsparken Oslo

Jag gissar att jag får vänta ett tag tills Skanska pröjsar :-).

Tills vidare får jag glädja mig över gårdagens promenad i Vigelandsparken.  Vill du läsa mer? Jag har försökt mig på det där med att jobba i bil förr.

Fuskbygge?

Med ojämna mellanrum gör jag ett försök att återerövra min lägenhet, att skaffa nya minnen så att den inte bara är förknippad med de händelser som förändrade min livsbana. Det är inte alldeles enkelt och inte blir det lättare när man vaknar till det välkända ljudet av en grävskopa.

Skanska bygger igen

Ingen aning om vad Skanska sysslar med. Noterar att cykelbanan är avstängd igen. Har inte kollat men antar att skyltningen kom upp efter avspärrningen och att det krävs fullt dagsljus för att cyklister ska ha någon chans att se dem och väja i tid. Inga problem, dagsljus har vi gott om i november.

Ordet ”fuskbygge” kommer osökt på tungan. Visst, det kan ju ha varit en lokal jordbävning som förstört något eller ett UFO som landat och slitit av en kabel men av någon anledning (mina fördomar om byggbranschen kanske) så känns det troligare att den mänskliga faktorn (annan benämning på inkompetens) eller kostnadsoptimering (finare ord för fusk) har varit framme.

Dagens bild (ovan) är tagen ut genom mitt köksfönster, fast inte exakt rakt fram som dessa bilder. Det verkar vara femårsjubileum för grävandet.

mina1000dagarmedSkanska

Skanska ersätter mitt förstörda badrum med 0 kronor

Minns ni mitt badrum? Där kaklet sprack när Skanska sysslade med sitt grundarbete. Efter ett par år och ett antal påminnelser skickade Skanska äntligen en skadereglerare. Idag kom beskedet.

kakelplattor 1

Nu är det bara att ringa närmaste plattsättare och be dem komma och byta ut kaklet för 0 kronor. Någon som nappar?  Här är gänget som har gått Skanskas ärenden. Jag noterar deras namn på min lista.

kakelplattor 2

Jag är för övrigt inte ett dugg förvånad. Det här passar exakt in i Skanskas modus operandi. Men på ett eller annat sätt ska jag få igen något av de pengar som Skanska är skyldiga. Sedan är frågan hur man ska värdera all tid de har kostat mig.

Badrummet inspekterat!

Gissa min överraskning när jag för ett tag sedan fick en lapp i brevlådan att det skulle komma en byggnadsinspektör och kolla på skadorna i min lägenhet. Jag fick vips planera om min tid lite så jag kunde vara på plats när han, eller snarare de, dök upp.

Vibrationer beror på marken

Nu har de varit här: granskat, fotat och skrivit papper. I gengäld fick de lyssna på en liten geologiföreläsning. De trodde nämligen att skadorna uppkom vid pålningen, vilket är lätt att tro om man inte kan någon geologi. Den vedertagna sanningen i byggbranschen verkar också vara att det är avståndet till störkällan som är det väsentliga. 50 meter brukar räknas som säkert avstånd berättade en av herrarna. Nja svarade jag, vibrationer sprider sig olika snabbt och långt i olika typer av material.

Dalgång med sedimentära jordarter

Huset som min bostadsrätt finns i ligger i en dalgång med ett vattendrag i mitten. Huset är byggt ovanpå sedimentära jordarter. Dessa har avsatts under tusentals år (sedan senaste istiden). Ibland har materialet varit mer finkornigt, ibland grövre och de bildar olika lager. Lagren ligger inte helt vågrätt på varandra eftersom mycket av sedimentet har avsatts ur rinnande vatten och storleken på vattendraget har varierat. Lagren är nog mer u-formade än platta och jämntjocka.

Vissa av dessa skikt transporterar vibrationer bättre än andra. Och vibrationerna transporteras bättre inom ett skikt än mellan olika skikt.

Skikt viktigare än avstånd för skakningar

När Skanska byggde så var det när de körde med grävskopor på vissa stråk som vårt hus gungade som värst. Det var inte avståndet till huset som avgjorde utan var de körde. (Hade det inte varit så dj-la irriterande hade det varit rätt fascinerande). Det vill säga det fanns vissa stråk där jordarten gjorde att vibrationerna fortplantade sig mycket mer än på andra ställen. Det kunde alltså gunga mer fast grävskopan körde längre bort från huset, om det prickade ”rätt” marklager.

Nog om detta. Jag fick faktiskt reda på att Skanska, eller snarare Bergsäker som gjort beräkningarna hade tagit in i beräkningarna att vårt hus inte är fastpålat utan byggt på rustbädd och därmed rör sig rätt lätt när man donkar i marken.

Blindstyre missar enmeterssprickor

Herrarna avslutade med att fråga om jag hade några fler skador.

– Nä inte som jag lagt märke till, svarade jag glatt.

När de hade gått igen så gick jag en sväng i lägenheten. Och undrade över hur jag kunnat undgå att notera de tre enmeterssprickorna i väggen ovanför huvudkudden.

Slussen

Avslutar med en bild på ett annat bygge. Stackars alla Stockholmare säger jag. Jag har inte lagt mig i Slussen hit eller dit. Så vitt jag vet finns det lite i nuvarande Slussen som är värt bevara men jag tycker synd om alla under byggtiden.

PS! Och om någon undrar så var geovetenskap ett av mina huvudämnen på universitet.

Kära Skanska: kakel lagar sig inte själv!

Kära Skanska,

Jag förstår att detta kan komma som en överraskning men jag känner mig föranledd att avslöja för er att kakelplattor inte växer ihop av sig själva. De är ett dött material. Motsatsen är levande ting. Om ett träd blir skadat kan det hända att det växer ihop igen. Men det kommer aldrig att ske med kakelplattorna i mitt badrum. Ni vet, de som ni pajade. Som ni måste komma hit och byta. Laga. Fixa. Byt ut. Ersätta. Kompensera.

Hur många gånger ska jag behöva påminna om detta? Seså, sluta muta i Brasilien och kila hit nu med hela kakelplattor.

Vänortsgatan DeLux

För Skanska tar det mer än 2 år att kakla 1 badrum

Våren 2012 spräckte Skanskas bygge kaklet i min dusch. 13 kakelplattor gick itu. Idag skriver vi augusti 2014. Det betyder att jag väntat i drygt två år på att de ska laga skadan de orsakat.

Man kanske bör ha tålamod med de som mindre begriper.  Men… Borde inte den långsammaste och mest inkompetente i begåvningsreserven ha klarat av att få till en kakling av ett rätt litet badrum på två år? Kakel och plattsättning måste ju ändå vara något som någon på ett byggföretag faktiskt någon gång har stött på.

Senast jag påminde var för två månader sedan. Så idag skickade jag ett nytt mejl med rubriken ”Vänligen kakla om före 1 november 2014”.

Hej igen,

Hörni. Nu har jag väntat i drygt två år. Vänligen kakla om badrummet före 1 november 2014.

Förtydligande: ”2014” är innevarande år. Som i detta år. Det är inte 2068 eller någon obestämt tid i någon framtid. Det är nu. ”Före 1 november” betyder att arbetet ska utföras senast 1 oktober. Jag vill ha besked om vilken eller vilka dagar som lägenheten behöver öppnas senast 2 veckor innan arbetet utförs.

Utan att kunna något om plattsättning betyder det att det är dags att sätta fart. Lyfta häcken från stolen. Få ändan ur vagnen. Fattar ni?

Är det något i detta mejl som är oklart? Svårt att förstå?

Hör i så fall av er så ska jag förklara.

Ok, i ilskan trillade det bort något ord. Väldigt retligt det där med datumförvirringen. Jag borde ha korrlästt ett varv till. Nåväl. Jag återkommer med rapport. Håll tummarna för att det blir i form av bilder på mitt nykaklade badrum!

Senaste nytt om Vänortsgatan

Hittade just nedanstående information om Vänortsgatan från BRF Harald Stake.

Jag uppskattar särskilt ironin i ”inga nattarbeten är planerade för närvarande”. Det hjälper ju inte den som har sitt kontor några meter ifrån arbetet.

Jag har bara skummat texten och hoppas jag har fel men det verkar som om den djävla avstängningen av vägen inte är över utan nu ska det vara någon satans gågata. Jag tror jag ska fira när grinden tas bort genom att göra det jag varit sugen på att göra i flera långa år. Ta sats, trycka gasen i botten och köra allt vad tygen håller DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖN!

Och av alla detaljer med cykelvägar hit och dit fick jag intryck av att det inte finns någon som helst anledning till att de boende fått vada i lervälling eftersom det ändå ska bli trottoar där. Varför byggdes den inte för tre år sedan i så fall???

Men som sagt, jag har annat för mig än att lusläsa informationen så det kanske finns en logik i den som jag vid en hastig blick missade…

Det ljusa är att det iaf är information i förväg. Men så är det inte Skanska som är entreprenör utan några som heter Markbygg.

Vänortsgatan och Bifrostgatan

Mölndals stad färdigställer markytorna runtomkring Vänortsgatan. Arbetena pågår mellan augusti och oktober 2014.

Gångfartsområde på Vänortsgatan delen mellan Brf Västerport och Brf Österport. Bilar får köra på de gåendes villkor.
Ny gång- och cykelväg på Bifrostgatan delen mellan Göteborgsvägen och Vänortsgatan (Statoil-sida). Syftet är att knyta ihop cykelstråket från Toltorpsgatan/Bifrostgatan med cykelstråket längs med Göteborgsvägen.
Bullerskärm längs den nya gång- och cykelvägen.
Vänortsgatan
En del av gatan stängs av totalt för genomfart av biltrafik. Det gäller sträckan bakom Statoil till där befintlig gång- och cykelväg möter Vänortsgatan. Passage för gående och cyklister kommer vara tillgängligt under byggtiden.

Bifrostgatan
Delen från Vänortsgatan och 200 meter väst mot Bifrost, kommer att ha minst ett körfält öppet i varje riktning. Under byggtiden kan det dock finnas tillfällen då ett körfält måste stängas av vid enskilda arbeten. Kortare trafikstopp på grund av transporter och leveranser blir också aktuella.

Gång- och cykelvägen på Bifrostgatan, delen från Häradsgatan till Vänortsgatan, hålls öppen. Där den nya gång- och cykelvägen ansluter blir det dock en smalare passage. Hänvisningsskyltar sätts upp på Vänortsgatan för att visa vägen mot gång- cykelvägen på Göteborgsvägen i sydlig och norrgående riktning.

Verksamheter som påverkas är in- och utfart till Statoil, in- och utfart till Fashion House (Göteborgsäven 89).

Tidplan och entreprenör
Arbetena genomförs dagtid, startar i början av augusti och pågår till oktober 2014. Entreprenör är Markbygg AB på uppdrag av Mölndals stad. Inga nattarbeten är planerade för tillfället.

En ensam pensé

Före Skanska kom in i mitt liv var jag en ivrig odlare. På våren köpte jag fröer som jag med varierad framgång drog upp och på försomrarna åkte jag runt till olika trädgårdsodlare och försökte hitta just de växterna jag ville ha. Sommarblommor, kryddväxter och tomatplantor skulle jag ha men aldrig de vanligaste sorterna. Vissa år skulle det vara vitt och lime, andra skirt och skärt. Gärna klättrande och slingrande sorter eftersom utrymmet var begränsat. Varje år försökte jag få plats med ytterligare några krukor på min redan överfulla balkong.

Balkongen var min oas och blommorna mitt nöje och min avkoppling. Jag var stolt varje gång någon granne sa att ”aha, det är du som har balkongen med alla blommorna”. Att på sensommaren plocka in solmogna tomater tillsammans med några ruccolablad och färska ärtor till salladen var livskvalitet för mig.

Tomatplantor svåra att ta med i kappsäck

Sedan Skanska klampade in och jag blev byggflykting har jag inte sått ett enda frö. Just krukor och trädgårdsväxter hör till de där sakerna som är svåra att packa ner i en resväska och ta med sig när man flyr.

De fleråriga växterna har sakta men säkert dött, krukorna har rostat och ogräset tagit över. Balkongen är inte längre någon oas, det är en smutsig och otrevlig påminnelse om hur mitt liv ändrats på grund av Skanskas verksamhet.

Därför var det roligt och oväntat att hitta en blommande pensé idag. Den måste vara en frösådd från en planta som jag planterade för några år sedan. Det kanske finns hopp även i bygghelvetet?