Kategoriarkiv: byggen

Machokulturen är en belastning

Den rådande ­machokulturen har under åren skrämt bort kompetenta människor och riskerat branschens framtid.

Citatet är hämtat från SVD 11 maj 2015. Debattartikeln är
skriven av Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna och Johan Lindholm förbundsordförande Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Deras fokus är arbetsplatskulturen men jag är övertygad om att en sund jobbkultur och en sund kultur i hur man behandlar omgivningen går hand i hand.

Screenshot_2015-05-13-11-36-47

Tipstack till folkpartiets Helene Odenljung som gjorde mig uppmärksam på detta genom att dela en bild av artikeln.

Är ett ruttet företag ruttet rakt igenom?

SVD Näringsliv kör just nu en artikelserie om progressiva avskrivningar i nya bostadsrättsföreningar. Jag har inte riktigt hunnit läsa alla artiklar eller sätta mig in i frågan ordentligt men vid en snabb titt känns det som om byggbolagen har ägnat sig åt kreativ bokföring. Detta har gjort att de kalkyler byggbolagen presenterat för nya bostadsköpare har sett bättre ut än kalkylerna hade gjort om byggbolagen varit mindre kreativa  och använt klassisk linjär avskrivning.

grundlurad Något som heter FAR har nu underkänt kreativiteten vilket gör att ekonomin för massor av nya bostadsrättsföreningar behöver räknas om. Chockhöjningar av månadsavgifter hotar och bostadsrättsköpare känner sig grundlurade. Ungefär så har jag uppfattat historien.

Företagskultur

Ovanstående affär fick mig att filosofera en del över företagskultur. Kanske för att jag precis läst ett management-manus som handlade en del om integritet, CSR och varumärke.

Är det så att i ett välskött företag med kompetent ledning så är skandalerna få, personalen i allmänhet nöjda och den långsiktiga lönsamheten god? Medan man i det motsatta fallet bara behöver skrapa på ytan så kommer missförhållanden, mutskandaler, dåliga arbetsvillkor och kunder som känner sig lurade upp?

Följdfrågan är förstås hur man städar i ett företag med rutten företagskultur? Går det överhuvudtaget att få det på rätt köl? Ju mer jag hör ju mer känns det som att byggbranschen skulle behöva en storstädning med tuffa kvastar.

Borättsägare känner sig grundlurade

”Bygget tar all plats” klagar återinflyttad Täbybo

Den här insändaren i Mitt i Täby 27 augusti 2013 fick mig att le. En indignerad person påpekar att eftersom det är slutkunderna som får betala det nya Täby Centrum (via skattsedeln) så vore det kanske på sin plats om viss hänsyn togs till dem. De kringboende i det här fallet är dessutom kunder till byggbolagen. Signaturen ”Återinflyttad Täbybo” har köpt en lägenhet i ett av de nya husen som byggts där det förr var parkering utanför Täby centrum och klagar över att han (jag tror det är en han) får gå långa omvägar för att byggbolagen ”ockuperat” närområdet.

Nya Täby Centrum – åratal av byggkaos

 

Täby Centrum norr om Stockholm har blivit större och har fått två parkeringsgarage under jord. De ytor som tidigare användes till parkeringsplatser har istället blivit plats för nya moderna bostäder. Det är dock bara hälften av husen som byggts ännu och hela området är en enda stor byggarbetsplats. Det har stora likheter med utsikten från mitt köksfönster i faktiskt. Att jag log när jag läste insändaren beror på att jag känner igen detta med den totala bristen på förståelse för att människor kan tänkas vilja röra sig från sitt hem till olika platser. Att bilister behöver kunna ta sig fram brukar byggbolagen faktiskt fatta även om skyltningen där också lämnar en del övrigt att önska. Mer än en gång har jag noterat att ifall jag hade följt skyltarna mot det nya p-garaget i Täby Centrum hade jag hamnat i den fil som det kommer mötande trafik i. bygget tar all plats

Global lista med Skanskas underleverantörer sökes av studenter

Är det någon som sitter på en lista med underleverantörer till Skanska eller kan tipsa om hur man går tillväga för att skapa en sådan?

Frågan kommer från studenter i stadsplanering som hittills inte lyckats komma över en. Har du uppgifter som kan hjälpa dem, skriv en rad i kommentarsfältet nedan eller använd kontaktformuläret om du inte vill skylta med uppgifterna öppet.

Tack på förhand för snabbt svar!

Byggfelsförsäkring ”att ha rätt och få rätt är två helt olika saker”

byggfelSveriges lönsammaste bransch? Det är att ta betalt för något som enligt lag är obligatoriskt, kalla det försäkring och sedan vägra betala ut pengar när dolda byggfel uppenbarar sig. Ett av de företag som erbjuder byggfelsförsäkring har en vinstmarginal på 65% – det betyder att för varje hundralapp som betalas in i försäkringspremie går 65 kronor till vinst.

Ingen kommer undan, alla som köper en nybyggd villa betalar i snitt 12 000 kronor i byggfelsförsäkring medan lägenhetsköparna betalar 7 000 kronor.

SVT granskar just nu den så kallade byggfelsförsäkringen. Den kom till 1993 som ett motmedel mot den epidemi av sjuka hus som spred sig efter omfattande byggfusk.

Ett av syftena med lagen var att fel skulle avhjälpas snabbt och utan långvariga tvister om vem som är ansvarig. Man ville skydda de boende från att tvingas vistas i en skadlig inomhusmiljö under de i många fall långdragna rättsprocesserna.
Och det var inte heller helt ovanligt att de som dömdes till att åtgärda felen och skadorna inte var i stånd att göra det.

Lagen har dock blivit mycket kritiserad och en ny utredning pågår.

Privatpersoner i kläm – inte bara ekonomiskt

byggfel IIAtt rätta till byggfel kan bli dyrt och det är lätt att förfasas över skillnaderna mellan totalsumman och de pengar som försäkringsbolagen erbjuder. Familjen Olsson erbjöds exempelvis 150 000 i ersättning när arbetet med att rätta till fasaden egentligen kommer kosta 900 000.

De 750 000 som de alltså tvingas bekosta ur egen ficka är en rejäl summa men när jag läser SVTs artiklar så slås jag av de effekter som är ännu värre; allt extra arbete och obehag. De som köper en nybyggd bostad gör det antagligen för att få ett bekymmersfritt liv utan renoveringar och stök. Inte för att ägna timme in och timme ut med att fylla pärmar med papper och överklaganden. Oron. Ilskan. Frustrationen. Maktlösheten.

Hos familjen Olsson är alla fönster dolda bakom plast och det borras i väggarna dagarna i ända:
– Men det är som att sitta hos tandläkaren hela dagarna här, ursäktar Christer oljudet.

Björn Martinsson och hans fru tyckte till slut att det var värt att ta ett banklån på en halv miljon kronor för att avsluta den konflikt som präglat deras liv i flera år. Han konstaterade att ha rätt och att få rätt är två helt olika saker. Mannen darrar lätt på rösten när han i teveintervjun berättar att livet är för dyrbart för att fortsätta strida för att få ut full ersättning från försäkringsbolaget. Det är viktigare att umgås med barnbarnen.

Jag kan inte låta bli att fundera på om detta är något som satts i system. Bolagen vet att de flesta kommer ge upp till slut, bestämma sig för att det finns viktigare saker att ägna sitt liv åt än att driva process. Bolagen å sin sida har anställda som får betalt för att just göra detta.

Vad är lösningen? Ja för det första så borde ingen behöva betala försäkringspremien överhuvudtaget. SABO betalar in 20 miljoner om året och har hittills under 17 år inte fått tillbaka en enda krona – det hade självklart varit bättre behålla pengarna själva. Om sedan byggfusket minskade skulle också mycket vara vunnet. Utan byggfusk, inga dolda byggfel och massor med människor skulle besparas många timmars oro.

5 bra presenter från byggprojekt till sina grannar

De allra flesta byggprojekt sker i tätbebyggda områden och därmed finns det grannar som blir påverkade av bygget. Här kommer fem förslag på små presenter som byggbolag kan dela ut till grannarna som plåster på såren. De är ett led i arbetet att långsiktigt stärka företagens varumärken.

1) Presentkort på biltvätt

Det går inte komma ifrån att ett bygge skitar ner. Grundarbetet, transporter, slipning – allt sprider damm och smuts. Flera av mina förslag på presenter har därför ett renlighetstema. Presentkort på biltvätt kommer först eftersom det är så lätt att administrera. Det är bara att köpa in (eller göra en deal med någon lokal biltvätt) och trycka upp ett kort av något slag ”tack så mycket för visat tålamod”. Lägg allt i ett kuvert och dela ut i brevlådorna i området. Funkar alla årstider när det är plusgrader. Notera dock att inte alla har bilar.

Budskap: vi vet att vi stökar till men vi städar upp efter oss.

2) Fönsterputsning

Alla har kanske inte en bil men alla har fönster och det är samma sak där, de blir extra skitiga på grund av att de vetter mot ett bygge. En snygg gest är att hyra in ett gäng fönsterputsare med kranbil som putsar alla fönster på utsidan. Informera innan och erbjud möjligheten att tacka nej.

3) Blomlåda

Taggtråd var senaste flugan på västfronten under första världskriget. Men det som en gång prydde sin plats vid Europas skyttegravar är inte nödvändigtvis lika gångbart som inredningsdetalj 2013. Smaken är förvisso olika men de allra flesta föredrar nog en traditionell blomlåda framför taggtråd. Jag har bläddrat igenom ett antal reklambroschyrer från Skanska och hittills har jag inte sett någon bild med taggtråd på. Lervälling, grushögar eller byggnadsställningar lyser också med sin frånvaro. Däremot finns det många bilder på blommor och surdegsbröd.

Om ni inte kan ta bort taggtråden så se i alla fall till att alla har något annat att titta på.

bellis-1103

4) Ljus från Norrgavel

De flesta av förslagen hittills har passat för våren och sommaren men här är ett som passar inför jul; ett paket med vackra ljus. Tanken bakom ljusen är att om människor myser inomhus runt levande ljus så tittar de inte lika mycket ut på röran utanför. Jag föreslår ett urval av dessa blockljus i stearin från Norrgavel av följande skäl: stearin är miljövänligare än paraffin, blockljus brinner länge och de signalerar solid kvalitet och jag skulle tro att solid kvalité och miljöansvar gärna är något som ni förknippas med.

5) Brödleverans en helgmorgon

Den här idén är rent ut sagt grymt smart för den slår en hel flugkoloni med en smäll. Hyr in en lokal ungdomsidrottsförening som delar ut en påse med nybakat surdegsbröd en helgdagsmorgon. I påsen lägger ni en flyer som både bjuder in till helgens visning av era senaste byggprojekt och en rad om hur viktigt ni tycker det är att stötta den lokala ungdomsidrotten. Ni sprider goodwill, gör PR, tar ert Corporate Social Responsibility och så får ni fler besökare på er visning.

Give-aways är reklam

Förslagen ovan har det gemensamt att de har en koppling till byggverksamheten och är därmed mer relevanta än de traditionella presenterna – chokladkartong till jul, biocheckar till trettonhelgen, tulplanbukett till våren, påskägg till påsken, pocketbok till sommaren och delikatesskorg till hösten. Därmed inte sagt att inte de traditionella varianterna också funkar.

Oavsett vilket förslag som väljs, se till att avsändaren är tydlig och inkludera kontaktuppgifter. Vem vet – folk kanske vill tacka?

Observera att dessa gåvor på intet sätt ersätter tydlig kommunikation av tidsplaner, reparation av sådant som går sönder eller ersättning till de som blir ekonomiskt lidande av er verksamhet. Utan de är till för att skapa en trevlig relation till de som är nybyggets bästa ambassadörer – grannarna.

Jitex saknar hemmaarena på grund av dålig planering

Den 24 april spelar Jitex årets första hemmamatch i Damallsvenskan. Dock inte på sin hemmaarena Åbyvallen i Mölndal för den är nämligen inte färdigbyggd. Slutbesiktningen som skulle vara nu på fredag är uppskjuten. Beräknat nytt datum för spelklar anläggning är någon gång i början av juni.

Kommunen försöker skylla på vintern

Jag lyssnade på en debatt i lokala P4 igår mellan en representant från kommunen och en från fotbollsklubben. Kommunpolitikern försökte skicka ansvaret för debaclet på vintern via ”experter”. Enligt ”experterna” krävs tre plusgrader under tre veckor för att kunna lägga konstgräs. Och det har det inte varit. Varför det är vädrets eller ingens fel att fotbollsplanen är försenad.

Sådant kallar jag för dålig bortförklaring. I Sverige har vi fyra årstider varav tre lämpar sig för att bygga i och en av dessa är det semesterstängt. Exakt när solen tänker skina eller inte går inte att planera utan när byggplaner görs upp måste man helt enkelt lägga in marginal för snö och slask. Att inte göra det är som att köra på sommardäck året runt och när man hamnat i diket hävda att det berodde på att vintern oväntat dök upp.

bil-00017

Första spadtaget till arenan togs 21 november 2012 efter en långbänk av upprivna och ändrade beslut. Jämför detta med att det mellan 1 december och 31 mars är krav på vinterdäck.